Travel dimensions

Namaste,
Wow, livet erbjuder oss så mycket. Lärdomar, upplevelser, känslor, tankar och möten. Det har varit en väldigt intressant tid för mig sen jag lämnade Åre. Champoluc-Verbier-Andorra-Chamonix-Champoluc- mot Monashee i Canada. Alla platser och energier jag får ta del av lär mig så himla mycket om mig själv och jag känner att jag blir starkare och mer medveten. Jag är en tänkare och känner väldigt mycket vilket öppnar upp mina perspektiv. Jag är glad för mina tårar och skratt, det gäller att bara vara sin sanning och följa sitt hjärta hela tiden. Öppen, ärlig. Lyssna till sig själv och sedan följa det. Bra känsla= bra. Dålig känsla= inte bra, ändra perspektivet eller gör annorlunda. Det är alltid mest inspirerande att vara positiv ;)

Vare sig man tävlar, filmar eller bara soul skiar  (sen kan man självklart tänka livet i allmänhet om man inte åker skidor eller håller på sport.) så har jag funnit en insikt. Om du hela tiden gör det som du faktiskt känner är helt i linje med din passion och ditt hjärta så kommer det bli så himla bra!  För att det kommer kännas roligt, inspirerande och expanderande! Om du har den fina känslan,  behåll den och låt aldrig någon annan påverka dig att känna något som inte känns lika fint :) alla är vi värda att må bäst <3

The force awakens ☆
Kramar från E

Free eagle <3

Free eagle <3

Världens bästa manager :)

Världens bästa manager :)

Team <3

Team <3

Tack chamlivet för er kärlek !! ,

Tack chamlivet för er kärlek !! ,

Kristaller :) :) :)

Kristaller :) :) :)

Healing sessions med fina Karin <3

Healing sessions med fina Karin <3

Publicerat i Skidprylar | Kommentering avstängd

Padawan på mission

Ciao!!

Första rapporten från mitt padawan mission…
Just nu befinner jag mig i champoluc i Italien. Sen vi kom fram har det snöat lite nästan varje dag, på eftermiddagen spricker det oftast upp lite och sen börjar de snöa igen. Det känns riktigt härligt att få åka lite pow igen och hoppa runt lite, kraften är med! Det är inte direkt någon puderhets än så länge i området så vi kan lugnt cruisa och få åka orört typ hela tiden. Väldigt härligt. Snart är det dags för första stoppet på FWT och fjärilarna i magen börjar flaxa ;) det ska bli sjukt spännande! Jag fick ett väldigt fint sms av min kära syster igår som lyder:
‘ det är dina första steg in i en ny verklighet med en vit canvas som är redo att målas, spännande, kul, läskigt! Den bästa typen av känslor är alla känslor. Du är alla känslor, du är superduperbra!’

Exakt så känns det!! Varje dag är en helt ny verklighet som vi alla har äran att bygga! Vad vill vi fylla vårt universum med? Massa glädje, inspiration och kärlek :) tack kära syster för dina fina påminnelser! <3

Nu ska jag måla min canvas :) :) :)

May the force be with you
// padawan E

 

 

Oscar flyger :)

Oscar flyger :)

Publicerat i Skidprylar | Kommentering avstängd

♡☆♡

Jedis of love vill bara sprida ljus och kärlek!

Jedis of love vill bara sprida ljus och kärlek!

Kramas med varandra :)

Skogsgudinnor på äventyr ;) 

Snö gör mig lycklig

Snö gör mig lycklig ♡

Warrior sis. Hon är en magiker

Warrior sis. Hon är en magiker ☆

Publicerat i Filosoferande, Freestyle, Resor | Kommentering avstängd

Riksgränsen

Hej från ett regnigt Luleå

På plats igen efter en vecka i gränsen. Det var det bästa jag kunde göra. Jag var väldigt förväntansfull och glad när jag fick okej av min sjukgymnast att åka. Bara av att anlända och träffa alla gjorde mig tusen ggr gladare och min fot och knä mådde bättre. Jag kunde gå bättre och jag kände mig lite modigare.

Första dagen av tävlingen blev jag glad och peppad att se alla åka trots att det var rätt tuffa förhållanden. Det var otroligt jämt och spännande att kolla på. Många som åkte bra! Dag 2 kände jag verkligen att jag ville stå där och åka själv, det var lite jobbigt men det blev bättre av att prata med Filippa efter tävlingen som också kände samma sak. Och jag måste bara säga WOW, vilken tävling i Ravinen. Aldrig sett något liknande. Tjejerna öste på och grabbarna hade ingen spärr. Åk på åk blev sjukare och sjukare. Och när vi inte trodde att det gick att göra något sjukare så bara fortsatte det. Dubbelbakåt av Felix Loman fick mitt specifika pris ”årets jedikrigare”, Edvin Olssons never ending Lincon var helt otrolig, han typ stannade upp och ner för att landa på fötterna. Sjukt coolt. Han var min kandidat till Peak Performance Rookie of the year och självfallet höll resten av juryn med. En annan kandidat jag hade var min vän Oscar Eriksson som också bjöd på något jag aldrig skådat tidigare. Om jag säger Kajklippan och sen har vi Kajklippans storebror. Oscar gav sig ut på storebrodern och var nära att sätta den men det gick lite för fort efter. Hans kommentar till min syrra när hon frågade om han verkligen var rätt när han kastade sig ut för storebrodern ”Nä Julia, jag är så dum i huvudet att jag trodde att det skulle gå”. Oscar är en riktig sköning och grym på laggen, nästa gång sitter den! Sen måste jag få berätta om åket som kommer etsa sig fast i min näthinna väldigt länge. Mattias Rönngren, han gör det igen. Med bästa svängarna på jorden svängde han sig ner på skär mot Kajklippan, hoppar och landar perfekt för att sedan fortsätta sina fina skär ner och hoppa sista klippan perfekt. Riktigt cleant och snyggt. Dom svängarna! Pappa var mållös som vanligt när Mattias åker.

På sista finaldagen i branten satt jag och Lotten som expertkommentatorer för SVT play (man kan fortfarande kolla, hett tips!)http://www.svtplay.se/video/2906733/nordiska-masterskapen-i-extremskidakning/nordiska-masterskapen-i-extremskidakning-nordiska-masterskapen-i-extremskidakning 

ännu en show och massa bra åkning och jag tyckte det var kul att se att så många pushade sig själva, tjejer som killar :) Kul för Carl Regner att vinna, han körde riktigt bra alla tre dagar och jag blev glad av att Olle också avancerade upp till tredjeplatsen, han körde ett av de snabbare åken i branten. Stort grattis till Matilda som vann, grymt kört. Det var dock jobbigt att se endel läskiga krascher och jag blev extra rädd när Karin stupade på ett fint försök på dubbeln, hjärnskakning men mår bra som tur är! Jag skulle kunna skriva mycket mer om alla åkare, men jag sammanfattar det så att jag gratulerar varenda en som ställde upp för i mina ögon är ni alla stjärnor! Och för er som inte kollat så uppmanar jag er att göra detta ;)

 

Riksgränsen är verkligen en av mina favoritplatser på denna jord <3 Speciellt såhär års. Det är ljust hela tiden och det är ett fint lugn över platsen. Jag blir lycklig av att komma hit. Vi bodde i Kopparåsen som vi brukar och nästan alla var på plats, Mackan saknades   :( Det var på tiden att jag återförenades med Julia, vi har inte vart ifrån varandra så länge sen hon gick på gymnasiet och jag i 9an. En prövning med andra ord. Vi är ett bra team och blir väldigt kreativa och roliga tillsammans. Jag längtar tills vi får leka tillsammans varje dag. Broder J var såklart på plats och visade vägen, vår guru som är så klok. Tack för att du finns <3 Nu blev det mycket kärlek, som vanligt, men kärlek är det bästa. Det var en väldigt fin vecka i Kopparåsen med många små äventyr, jag tror att vi alla har lärt oss något nytt om oss själva. Tack Julia, mamma, pappa, Ture, Maria, Jonte och David och såklart alla sorkar, lemmlar, fåglar och väsen för ert sällskap i stugan. Och ett tack till min kära kryckkompanjon Julia <3

Ses nästa vinter kära Lapplandsfjällen!

// E

Jag fick 2 fina gåvor av mina  tjejer på Stitch n Stones, här bär jag en av dem <3

Jag fick 2 fina gåvor av mina tjejer på Stitch n Stones, här bär jag en av dem <3

Carro och Karin fick finbesök av Zippy som hejade allt han kunde!

Carro och Karin fick finbesök av Zippy som hejade allt han kunde!

Selfie med Julia och pappa:)

Selfie med Julia och pappa:)

På skotern påväg upp. Jag och Julia fick skjuts av Viktor som var en perfekt chaufför, tack Viktor! :)

På skotern påväg upp. Jag och Julia fick skjuts av Viktor som var en perfekt chaufför, tack Viktor! :)

Kul att hänga med denna böna igen :)

Kul att hänga med denna böna igen :)

Power to the sisters ;)

Power to the sisters ;)

Crazy family i Kopparåsen!

Crazy family i Kopparåsen!

Ture är en härlig kille som förgyller tillvaron. Klok som få <3

Ture är en härlig kille som förgyller tillvaron. Klok som få <3

finfinken låg död utanför huset en dag. Jag och Ture hade en fin cermoni som mammorna och alla andra fåglar medverkade på. En häftig och fin upplevelse...

finfinken låg död utanför huset en dag. Jag och Ture hade en fin cermoni som mammorna och alla andra fåglar medverkade på. En häftig och fin upplevelse…

Mamma är snygg.

Mamma är snygg.

Grattis sötis, du är grym <3

Grattis sötis, du är grym <3

Fina Hedvig var på plats och öste som vanligt! <3

Fina Hedvig var på plats och öste som vanligt! <3

Skidgymnasiegänget med både pucklare och alpinare, ni gjorde mig stolt :)

Skidgymnasiegänget med både pucklare och alpinare, ni gjorde mig stolt :)

 

Publicerat i Skidprylar | Kommentering avstängd

May the 4th be with you

Hej alla padawans och jedikrigare där ute i universum!

Som ni kanske förstår så är ett inlägg ett måste en dag som denna. Idag är det den 4de Maj vilket innebär den officiella Star Wars dagen. Det är idag som alla fans gör något extra speciellt för att fira denna fina dag. Personligen så har jag burit min fina kepa hela dagen ;)

Och jag har känt kraften lite extra idag. Hos sjukgymnasten fick jag en ny läxa för denna vecka: hemma ska jag nu gå utan kryckor. Läskigt. Jag kom hem från sjukgymnasten och skulle göra lunch. Lade ifrån mig kryckorna och försökte gå. Det gick inte. Jag vågade inte. Lämnade kryckorna i köket och gick till toan. Om jag inte har dem till hands så kanske jag bara går. Men ni skulle ha sett mig. Jag lutade på allt jag hittade i min väg och det kändes lite fjompigt av mig. Men jag tog några andetag, åt min lunch och satte mig en stund på altanen (med kryckornas hjälp tog jag mig dit, dock mer belastning på fossingen). Sen yogade jag och när jag låg i död mans vila så intalade jag mig själv, ”Jag kan gå, jag är stark.” Och sen när jag var klar så gick jag. Små steg tar jag och det tar lite tid men jag går!!! Kraften var med mig idag, Tack The Force <3

Jag tänker tillbaka till för ett år sen då jag, Julia och Veronica äntligen klädde ut oss riktigt ordentligt på Hot Dog challenge i åre, Vi var ”Return of the Jedi” och det var en sjukt rolig tävling! Det var, om jag ska erkänna det, faktiskt 3 maj men riktiga fans firar ju alla jordens tidszoner. Jag ska bjussa på någon bild från denna legendariska dag…

May the 4th be with you!! <3

Jag älskar att klä ut mig och ni ska veta hur lycklig vi alla var denna dag. Obeskrivligt. Många känslor ;)

Jag älskar att klä ut mig och ni ska veta hur lycklig vi alla var denna dag. Obeskrivligt. Många känslor ;)

Jag vet att jag visat denna tidigare men en klassiker kan visas fler än en gång. Vi vann med aket "star wars invasion"

Jag vet att jag visat denna tidigare men en klassiker kan visas fler än en gång. Vi vann med åket ”star wars invasion”

Den här bilden. Finner inga ord. Här ser ni lyckan i Jullans leende, ansikte och kroppsspråk. Man kan även ana mig i vänstra hörnet och även jag har ett leende på läpparna.

Den här bilden. Finner inga ord. Här ser ni lyckan i Jullans leende, ögon och kroppsspråk. Man kan även ana mig i vänstra hörnet och även jag har ett leende på läpparna.

Publicerat i Skidprylar | Kommentering avstängd

åre ski finals, kör så det ryker!!!

God kväll!

De senaste dagarna har jag pratat med diverse vänner som ska ställa upp i åre ski finals, något jag hade planerat och längtat efter ända sen jag hörde talas om tävlingen. Vi skulle vara Team Star Wars. Riktigt coolt. Men nu vill jag istället önska alla fina deltagare ett Stort Lycka till, jag hoppades att jag kunde vara på plats och heja men jag kommer absolut heja från Lule!! Och jag hoppas innerligt att tävlingen sker nästa år också :)

May the force be with you!

/ Master Yoda

 

Bilderna är tagna av Veronica Carlqvist <3 Jag saknar crewet!

Jag saknar crewet, Veronica är fotograf <3

Julia har agerat puckelcoach.

Julia har agerat puckelcoach.

En historia i sig men var tvungen att lägga upp denna bild på papi som testar Eriks moppe :)

En historia i sig men var tvungen att lägga upp denna bild på papi som testar Eriks moppe :)

Publicerat i Skidprylar | Kommentering avstängd

Kompisar är livet

God morgon bloggen!

Det blir lite tätare blogginlägg nu när jag känner rätt mycket för att skriva. Farfar uppmanar mig att använda min kreativa ådra och just idag blir det ett inlägg om en fin vän.

Idag ska det handla om Anna örarbäck som är en riktig kämpe. Hon drog korsbandet och gjorde illa menisken tidigare i vinter när vi var och åkte. Hela dagen tills kraschen var en sådan där perfekt dag. Sol på skutan och jag var hemma en vecka efter min första tripp till alperna. Tusenmetern var öppen och vi åkte åk efter åk och tjoade. Jag är mycket stolt över Anna för hon blev modigare och modigare för var åk och glädjen var på topp :) Dagen slutade dessvärre med en oskön vurpa och ett sjukhusbesök som egentligen inte handlade om att vi pressade för mycket. Hon hade ont men vilken kämpe hon var, vi hade turen att Henke och Erik också var på plats och var våra hjältar <3

Det är sjukt trist att behöva börja säsongen med en krasch och sen se på alla som kan åka när man själv måste sitta hemma men du gjorde det bra min vän. Tur i oturen så återvände syrran till byn med en liknande skada som jag har nu men inte riktigt lika trasig, så Anna och Jullan kunde teama! När jag väl ringde hem för att berätta att jag också anslutit mig till skadegänget så var Anna och Julia med varandra. De peppade och stöttade och gjorde mig gladare :)

Igår när jag vaknade upp efter min artroskopi, som ju egentligen är ett milt ingrepp om man jämför med korsband och meniskoperationer, kände jag att det här bra. Det kommer gå fint. Och när sen doktorn sa att allt är helt var ju glädjen ännu större. Men sen på kvällen när jag vaknade upp hemma och allt morfin och andra läkemedel började sina ur kroppen kände jag mig lite svag. Smärta i knät som tidigare känts bra var inte så skoj. Då ringde Anna mig som att hon kände min smärta. Och där ligger hon i Göteborg, precis nyopererad i knät med sådan smärta att hon vill hugga av sig benet och tröstar och peppar. Tack min vän <3 även om vi nu har olika skador och olika rehabtider, är långt ifrån varandra så känns det otroligt skönt att ha varandra. Kunna ringa och stödja varandra när man känner sig lite svag eller stark och glad för den delen. Guld värt. Plus att Anna gjort detta tidigare så hon har mycket fina tips på vägen. Snart ska vi återförenas och fira att vi blivit starkare, en riktig fest med saft och tårta ;)

Vänner är allt fina varelser :)

Idag tänker jag på dig Anna, Kram för att du är du <3

Hej hej från tusenmetersliften!

Hej hej från tusenmetersliften!

Riktigt fint :)

Riktigt fint :)

 

Publicerat i Filosoferande, Freeride | Kommentering avstängd

Rehab

Hejsan!

Dagarna har gått fort sen jag kom hem från alperna. Känns som att det var en evighet sen jag anlände till Sverige. Igår var det tre veckor sen jag skadade mig och det går helt klart framåt men det gäller att vara tålmodig. Foten är fortfarande svullen och jag kan inte gå på den utan min walker. Men det gör inte ont längre och jag kan sova om nätterna. Jag har vant mig att sova på rygg, vilket jag annars aldrig gör. Jag använder fortfarande mina kryckor men målet är att bara använda dem som stöd och försöka belasta foten när jag går så mycket som möjligt. Nästa veckas mål är att gå utan kryckor hemma. Läskigt men kul. Hemma i huset har jag på mig mammas gamla platådojja från 90-talet på högerfoten för att sträcka mer på vänsterknät. En mycket smart metod som jag fick lära mig av min sjukgymnast Lasse. Känner mig lite som någon av tjejerna i Spice Girls men den dojjan plus mina nya utsvängda 70-tals byxor. Stiligt ska det vara. Jag träffar sjukgymnasten varje dag och tränar och denna vecka har jag fått cykla 20 min och köra ett rehabpass som jag faktiskt blivit svettig av och anat en träningsverkskänsla. Det som känns skönt med rehabben är att jag börjar om på nytt. Bygger musklerna från grunden och jag har stor motivation till att bli stark. Så när jag är redo för att träna med min starkaste vän så kommer hon vara impad.

Påsken svepte förbi som en stark vind och det blev mest häng med min familj, kusiner, farfar och farbror. Ganska skönt att bara ta det lugnt och mysa på. Det var några tårar som yttrade sig under denna tid för jag kände stor saknad till bergen och skidåkning. Men för varje tår så blir jag också starkare mentalt. Jag tänker att jag bygger upp mig inifrån och ut med träning och kärlek. Mina yogainspiratörer är väldigt bra för mig just nu med sina fina quotes. Och på tal om yoga som jag också saknar mycket, en dag när jag kände mig redo så letade jag upp lite tips på internet och har nu hittat stolyoga. Och mitt mål är att i slutet av nästa vecka kunna göra lite mer och kanske lämna stolen för mattan :) Bra med delmål på vägen.

Igår lyxade jag och Albert till det med att gå på basketmatch. Luleås Northland besegrade Salle’n basket i semifinalen och är nu redo för SMfinal. De var riktigt duktiga. Idag kanske de blir bio om jag har tur :) Det är vila idag förutom min yoga som jag ska börja med nu när huset är tomt. Mamma jobbar och pappa är i backen, sista dagen öppet på måttsund så det gäller att passa på för de som kan. Pappa jobbar på sina vinklar. Tack till mina föräldrar som har vart grymma assistenter till mig, ni är bäst <3

Puss och kram alla fina barn!

Pappa hittade Jerry of the day i backen igår. Jag bad honom att diskret fota och är ganska nöjd med resultatet.

Pappa hittade Jerry of the day i backen igår. Jag bad honom att diskret fota och är ganska nöjd med resultatet.

Luletjejerna var grymma.

Luletjejerna var grymma.

Igår kväll var det en otroligt vacker solnedgång.

Igår kväll var det en otroligt vacker solnedgång.

Jag och Abbe på en nästintill fullsatt läktare. Tydligen Sveriges största publik när det gäller basket.

Jag och Abbe på en nästintill fullsatt läktare. Tydligen Sveriges största publik när det gäller basket.

 

Publicerat i Filosoferande | Kommentering avstängd

Do or do not there is no try

Hej alla fina varelser,

Just nu sitter jag i min soffa i Lule med foten i högläge. Kanske inte riktigt som jag planerat men det är ju spelets regler och nu är det tillfälle för mig att fokusera på andra saker som jag måste jobba på.

För lite mer än en vecka sen stod jag på start för min sista kvaltävling för säsongen. Jag var peppad och lugn, började mitt åk och allt kändes bra, efter min andra klippa fick jag rätt mycket fart. Mer än jag trodde. Jag förstod att det skulle vara klurigt att få ned farten utan en krasch men gav självfallet inte upp i första taget. Lyckades hyfsat men sen gick det inte, vet inte riktigt vad som egentligen hände men fastande som i en sväng och sen var tumlandet igång. In i en ränna i vad som kändes som en evighet. Man kan verkligen glida så otroligt fort i sådana där skeden. Mitt största fokus var att skydda huvudet och sen hoppas på det bästa. När jag till sist stannade kände jag att knät var stukat och när ski duden kom ner och vi försökte få på mig skidorna insåg jag att foten inte alls var bra. Det hela slutade med helikopterfärd till närmaste sjukhus och väl där fick jag bra hjälp. Jag måste faktiskt erkänna att jag var lite ledsen på sjukan. Men mina vänner på plats var mina hjältinnor. Karin, Carro och Nat, världens varmaste tack får ni från djupet av mitt hjärta. Karin sa ”Evelina, lugn. Andas. Nu får du använda dina yogakunskaper”. Det var väldigt sant. Alla mina yoga och meditationstimmar hjälpte mig verkligen.

Nu är jag i Lule för rehab. Jag kom hem och till min stora glädje (Luleå hockeyfans förstå mitt perspektiv) så åkte Lule ut ur SHL och detta innebar att jag fick tid hos min favoritsjukgymnast Lasse. Jag behöver inte operera och idag har jag startat rehabiliteringen på riktigt med bassängträning. Jag har aldrig förr skadat mig på så vis att jag måste ha kryckor och detta är verkligen en ny upplevelse. Kryckor i duschen=farligt farligt. Kryckor utomhus på isgata= livsfara utan piggar!! Men jag har i alla fall fått beröm för mina snygga helsvarta kryckor. Det är alltid något.

Och sen måste jag såklart avsluta med de goda nyheterna. Jag har kvalat till FWT 2016. Känns helt sjukt. Och kul att både Kristoffer Turdell och Christoffer Granbom också kvalat :)

Den här säsongen har verkligen vart den bästa hittills. Fått träffa och hänga med så sjukt många fina människor och vara med om många äventyr med mina vapendragare. Tack alla fina för detta <3

Jag måste också ge Karin ett eget stycke ;) Jag och Karin har följts åt på alla tävlingar, rekat, hikat och donat. Yogat och roadtrippat. Vi har delat typ allt. Mycket skratt, endel tårar men mest skratt. Jag ska vara ärlig och säga att jag vid några tillfällen tagit ut min stress och rädsla på Karin som då uppenbarat sig som ilska. Men varje gång så har Karin tittat upp på mig, inte alls tagit åt sig utan sagt det jag behövt höra varpå jag inser hur knäppt jag betett mig och genast bett om ursäkt. Tack Karin för detta <3 Karin påminner mig om min syster, båda är starka kvinnor som inte tar någon skit och alltid ställer upp och är underbara människor som jag älskar att umgås med. Jag ska planera en blind date mellan dessa två tösar, kanske sker detta i gränsen? <3

Just nu ska jag meditera varje dag och hela mig inifrån, sen ska jag rehabba järnet. Jag ser fram emot att kunna slänga kryckorna och gå för egen maskin. Yoga ohämmat och åka skidor. Det tar en liten stund att läka ledband men mitt mål är att kunna närvara i Gränsen och kanske, kanske kan jag glida runt… #DOORDONOTTHEREISNOTRY

The force is strong,

/ Eve

Jag och Karin i Nendaz, väldigt mycket sol och en väldigt rolig tävling.

Jag och Karin i Nendaz, väldigt mycket sol och en väldigt rolig tävling.

Rasmus har svårt att ta sig upp ur snön. Italien bjöd på massa snö under Peakplåtningen där. Som vanligt hade vi väldigt skoj och fick lära känna Jossan och Mr. Supreme.

Rasmus har svårt att ta sig upp ur snön. Italien bjöd på massa snö under Peakplåtningen där. Som vanligt hade vi väldigt skoj och fick lära känna Jossan och Mr. Supreme.

Olle hittade också en trogen vän, Ture.

Olle hittade också en trogen vän, Ture.

Zippyselfie. Världens sötaste sköldpadda och vår trogna vän.

Zippyselfie. Världens sötaste sköldpadda och vår trogna vän.

Precis innan vi skulle få åka heli till rekningen av facet i Livigno. Vilket är en historia i sig...

Precis innan vi skulle få åka heli till rekningen av facet i Livigno. Vilket är en historia i sig…

Publicerat i Filosoferande, Freeride, Race, Resor | Kommentering avstängd

Free like a bird

Ny uppdatering. Vad har hänt sen sist?
Jag var hemma i Åre i ett par dagar sen bar det iväg mot verbier igen för söket efter de vita fluffet. Vi hade 3 helt underbara dagar. Puder 3 av 3 och riktigt utpumpning av våra ben. Elias karin och Johan var snälla nog att ha mig som gäst ännu en gång och jag fick bjuda på mina veganska chokladbollar, något som gick hem hos allaLeende ansikte (svartvitt)

Efter 3 dagars skidåkning bar resan av mot Slovakien. Ett flyg till Wien för att sedan ta en vit hyrbil till jasna. Vi bokade som vanligt supercover och gps för att vara på säkra sidan. Efter att ha kört ut från flygplatsen så märker vi att gpsen såklart inte funkar. Men vi känner ej för att vända då det skulle ta mer tid och kraft så till att börja med sitter vi och panikar. Karin kör. Jag är kartläsare.  Vi skriker åt varandra och sen skrattar vi. Som ett gift gammalt par. Det slutar med att vi använder oss av Google maps på telefonerna. Något som funkar utmärkt.

Vi vet inte riktigt vad vi ska förvänta oss av slovakien som land  men det är speciellt. man tar sig inte fram superenkelt med det engelska språket. Det var 3 personer på hotellet som vi kunde kommunicera med och detta kunde vara lite frustrerande i vissa situationer. Jag kände medlidande för dem också för att jag förstod att de också fann språkbarriären  frustrerande. Speciellt när folk är lite krångliga, som jag! Att beställa veganskt var ett litet mission.

Organisationen för tävlingen var Superbra.  De hade mötena i tid, gav oss riktigt noggrann info och det kändes helt enkelt bra. Tyvärr så var inte vädergudarna med oss denna gång. Man kunde se i organisatörernas ögon hur ledsna dom blev av detta missöde. Face check dagen blev fylld med dimma. Tävlingsdagen började fint, vi rekade, kände peppet och 36 åkare gled ut och såg ut att ha riktigt skoj! Kristoffer fick lov att köra och hans rapport var lovande Leende ansikte med leende ögon
Men sen kom dimman och vi fick åka hem och hoppas på nästa morgon. Tidig uppstigning men en otroligt tjock dimma=inställt. Snowboardklassen herrar hann iaf nästan igenom tävlingen och fick därmed ett resultat. Gran slutade femma efter några missöden på vägen men han åkte riktigt fett. Alla klasser som inte fick köra fick iallafall dela på prispengarna, vilket var väldigt snällt :) vi är alla vinnare!

Men en kul överraskning i slovakien visade sig vara ett oväntat möte! Tydligen var det EC i GS så Mattias var på plats. När tävlingen blev inställd så åkte vi ner till byn och hängde med honom, kände lite på byn. Billigt och glass var populärt. När vi skulle tillbaka till hotellet mötte vi farbror polis. Å nej tänkte vi. Vi hade dimljusen på och polisen märkte direkt att oss kunde de lura. De försökte bötfälla oss för lite grejor men vi var ganska hårda. I allvaret så kunde vi inte hålla oss samman och började skratta såklart. Detta lättade upp stämningen. När sen karin skulle stava till mangegatan(de litade inte på henne tillräckligt för att släppa iväg sin penna) så började även poliserna skratta. Svårt att stava till. Vi åkte ifrån dem 20 euro fattigare och kände oss rätt nöjda. ”Vi tjänade 30 euro på det här” claimade karin och humöret var på topp. Uppe på hotellet  väntade en garagefest, de bjöds på öl och vin och alla var glada.

Måndag morgon var det tid att bege sig hemåt. Snön föll vackert utanför fönstren på frukosten. Detta oroade karin eftersom vi inte fått med några snökedjor till vita faran. (De visste inte vad snö kedjor var på hyran). Men jag lovade att det skulle vara lugnt. Jag tog första sträckan och allt gick väl.  Inga bråk. Inga felkörningar eller polismöten. Vi lämnade vita faran på Wien flygplats och tog sedan tåg och tunnelbanor in till city. Hyfsat flyt förutom ett tågavbrott pga att hm:s tak tydligen fattat eld. Vi gled in mitt i centrum och skulle få bo i Peak Performance övernattningslägenhet :) väldigt fint och snällt av dem.

Wien bjöd på god vegansk mat. Kände mig som ett barn på julafton. Swing kitchen är en restaurang jag rekommenderar. Billigt och gott. 100 % veganskt. Vi hann inte med så mycket mer än att äta och sova. Tröttheten var ett faktum och vi lade oss kvart i 9 på kvällen. Helt utmattade av dagarna i slovakien.

Tisdagsmorgon bjöd på ännu en resa, denna gång wien- verbier. Flyg, tåg och buss. Allt gick fint förutom att jag höll på att missa mitt plan då både jag och Karin trodde vi hade samma tider.

Nu är jag i Engelberg hos Matilda,Ville och Mattias och snön är lovande.. :)

20150220_133620 20150224_180405 20150224_192731 20150301_140840 20150303_101031

May the force be with you

/jedi e

Publicerat i Filosoferande, Freeride, Freestyle, Race, Resor | Kommentering avstängd