Kategoriarkiv: Freeride

Kompisar är livet

God morgon bloggen!

Det blir lite tätare blogginlägg nu när jag känner rätt mycket för att skriva. Farfar uppmanar mig att använda min kreativa ådra och just idag blir det ett inlägg om en fin vän.

Idag ska det handla om Anna örarbäck som är en riktig kämpe. Hon drog korsbandet och gjorde illa menisken tidigare i vinter när vi var och åkte. Hela dagen tills kraschen var en sådan där perfekt dag. Sol på skutan och jag var hemma en vecka efter min första tripp till alperna. Tusenmetern var öppen och vi åkte åk efter åk och tjoade. Jag är mycket stolt över Anna för hon blev modigare och modigare för var åk och glädjen var på topp :) Dagen slutade dessvärre med en oskön vurpa och ett sjukhusbesök som egentligen inte handlade om att vi pressade för mycket. Hon hade ont men vilken kämpe hon var, vi hade turen att Henke och Erik också var på plats och var våra hjältar <3

Det är sjukt trist att behöva börja säsongen med en krasch och sen se på alla som kan åka när man själv måste sitta hemma men du gjorde det bra min vän. Tur i oturen så återvände syrran till byn med en liknande skada som jag har nu men inte riktigt lika trasig, så Anna och Jullan kunde teama! När jag väl ringde hem för att berätta att jag också anslutit mig till skadegänget så var Anna och Julia med varandra. De peppade och stöttade och gjorde mig gladare :)

Igår när jag vaknade upp efter min artroskopi, som ju egentligen är ett milt ingrepp om man jämför med korsband och meniskoperationer, kände jag att det här bra. Det kommer gå fint. Och när sen doktorn sa att allt är helt var ju glädjen ännu större. Men sen på kvällen när jag vaknade upp hemma och allt morfin och andra läkemedel började sina ur kroppen kände jag mig lite svag. Smärta i knät som tidigare känts bra var inte så skoj. Då ringde Anna mig som att hon kände min smärta. Och där ligger hon i Göteborg, precis nyopererad i knät med sådan smärta att hon vill hugga av sig benet och tröstar och peppar. Tack min vän <3 även om vi nu har olika skador och olika rehabtider, är långt ifrån varandra så känns det otroligt skönt att ha varandra. Kunna ringa och stödja varandra när man känner sig lite svag eller stark och glad för den delen. Guld värt. Plus att Anna gjort detta tidigare så hon har mycket fina tips på vägen. Snart ska vi återförenas och fira att vi blivit starkare, en riktig fest med saft och tårta ;)

Vänner är allt fina varelser :)

Idag tänker jag på dig Anna, Kram för att du är du <3

Hej hej från tusenmetersliften!

Hej hej från tusenmetersliften!

Riktigt fint :)

Riktigt fint :)

 

Publicerat i Filosoferande, Freeride | Kommentering avstängd

Do or do not there is no try

Hej alla fina varelser,

Just nu sitter jag i min soffa i Lule med foten i högläge. Kanske inte riktigt som jag planerat men det är ju spelets regler och nu är det tillfälle för mig att fokusera på andra saker som jag måste jobba på.

För lite mer än en vecka sen stod jag på start för min sista kvaltävling för säsongen. Jag var peppad och lugn, började mitt åk och allt kändes bra, efter min andra klippa fick jag rätt mycket fart. Mer än jag trodde. Jag förstod att det skulle vara klurigt att få ned farten utan en krasch men gav självfallet inte upp i första taget. Lyckades hyfsat men sen gick det inte, vet inte riktigt vad som egentligen hände men fastande som i en sväng och sen var tumlandet igång. In i en ränna i vad som kändes som en evighet. Man kan verkligen glida så otroligt fort i sådana där skeden. Mitt största fokus var att skydda huvudet och sen hoppas på det bästa. När jag till sist stannade kände jag att knät var stukat och när ski duden kom ner och vi försökte få på mig skidorna insåg jag att foten inte alls var bra. Det hela slutade med helikopterfärd till närmaste sjukhus och väl där fick jag bra hjälp. Jag måste faktiskt erkänna att jag var lite ledsen på sjukan. Men mina vänner på plats var mina hjältinnor. Karin, Carro och Nat, världens varmaste tack får ni från djupet av mitt hjärta. Karin sa ”Evelina, lugn. Andas. Nu får du använda dina yogakunskaper”. Det var väldigt sant. Alla mina yoga och meditationstimmar hjälpte mig verkligen.

Nu är jag i Lule för rehab. Jag kom hem och till min stora glädje (Luleå hockeyfans förstå mitt perspektiv) så åkte Lule ut ur SHL och detta innebar att jag fick tid hos min favoritsjukgymnast Lasse. Jag behöver inte operera och idag har jag startat rehabiliteringen på riktigt med bassängträning. Jag har aldrig förr skadat mig på så vis att jag måste ha kryckor och detta är verkligen en ny upplevelse. Kryckor i duschen=farligt farligt. Kryckor utomhus på isgata= livsfara utan piggar!! Men jag har i alla fall fått beröm för mina snygga helsvarta kryckor. Det är alltid något.

Och sen måste jag såklart avsluta med de goda nyheterna. Jag har kvalat till FWT 2016. Känns helt sjukt. Och kul att både Kristoffer Turdell och Christoffer Granbom också kvalat :)

Den här säsongen har verkligen vart den bästa hittills. Fått träffa och hänga med så sjukt många fina människor och vara med om många äventyr med mina vapendragare. Tack alla fina för detta <3

Jag måste också ge Karin ett eget stycke ;) Jag och Karin har följts åt på alla tävlingar, rekat, hikat och donat. Yogat och roadtrippat. Vi har delat typ allt. Mycket skratt, endel tårar men mest skratt. Jag ska vara ärlig och säga att jag vid några tillfällen tagit ut min stress och rädsla på Karin som då uppenbarat sig som ilska. Men varje gång så har Karin tittat upp på mig, inte alls tagit åt sig utan sagt det jag behövt höra varpå jag inser hur knäppt jag betett mig och genast bett om ursäkt. Tack Karin för detta <3 Karin påminner mig om min syster, båda är starka kvinnor som inte tar någon skit och alltid ställer upp och är underbara människor som jag älskar att umgås med. Jag ska planera en blind date mellan dessa två tösar, kanske sker detta i gränsen? <3

Just nu ska jag meditera varje dag och hela mig inifrån, sen ska jag rehabba järnet. Jag ser fram emot att kunna slänga kryckorna och gå för egen maskin. Yoga ohämmat och åka skidor. Det tar en liten stund att läka ledband men mitt mål är att kunna närvara i Gränsen och kanske, kanske kan jag glida runt… #DOORDONOTTHEREISNOTRY

The force is strong,

/ Eve

Jag och Karin i Nendaz, väldigt mycket sol och en väldigt rolig tävling.

Jag och Karin i Nendaz, väldigt mycket sol och en väldigt rolig tävling.

Rasmus har svårt att ta sig upp ur snön. Italien bjöd på massa snö under Peakplåtningen där. Som vanligt hade vi väldigt skoj och fick lära känna Jossan och Mr. Supreme.

Rasmus har svårt att ta sig upp ur snön. Italien bjöd på massa snö under Peakplåtningen där. Som vanligt hade vi väldigt skoj och fick lära känna Jossan och Mr. Supreme.

Olle hittade också en trogen vän, Ture.

Olle hittade också en trogen vän, Ture.

Zippyselfie. Världens sötaste sköldpadda och vår trogna vän.

Zippyselfie. Världens sötaste sköldpadda och vår trogna vän.

Precis innan vi skulle få åka heli till rekningen av facet i Livigno. Vilket är en historia i sig...

Precis innan vi skulle få åka heli till rekningen av facet i Livigno. Vilket är en historia i sig…

Publicerat i Filosoferande, Freeride, Race, Resor | Kommentering avstängd

Free like a bird

Ny uppdatering. Vad har hänt sen sist?
Jag var hemma i Åre i ett par dagar sen bar det iväg mot verbier igen för söket efter de vita fluffet. Vi hade 3 helt underbara dagar. Puder 3 av 3 och riktigt utpumpning av våra ben. Elias karin och Johan var snälla nog att ha mig som gäst ännu en gång och jag fick bjuda på mina veganska chokladbollar, något som gick hem hos allaLeende ansikte (svartvitt)

Efter 3 dagars skidåkning bar resan av mot Slovakien. Ett flyg till Wien för att sedan ta en vit hyrbil till jasna. Vi bokade som vanligt supercover och gps för att vara på säkra sidan. Efter att ha kört ut från flygplatsen så märker vi att gpsen såklart inte funkar. Men vi känner ej för att vända då det skulle ta mer tid och kraft så till att börja med sitter vi och panikar. Karin kör. Jag är kartläsare.  Vi skriker åt varandra och sen skrattar vi. Som ett gift gammalt par. Det slutar med att vi använder oss av Google maps på telefonerna. Något som funkar utmärkt.

Vi vet inte riktigt vad vi ska förvänta oss av slovakien som land  men det är speciellt. man tar sig inte fram superenkelt med det engelska språket. Det var 3 personer på hotellet som vi kunde kommunicera med och detta kunde vara lite frustrerande i vissa situationer. Jag kände medlidande för dem också för att jag förstod att de också fann språkbarriären  frustrerande. Speciellt när folk är lite krångliga, som jag! Att beställa veganskt var ett litet mission.

Organisationen för tävlingen var Superbra.  De hade mötena i tid, gav oss riktigt noggrann info och det kändes helt enkelt bra. Tyvärr så var inte vädergudarna med oss denna gång. Man kunde se i organisatörernas ögon hur ledsna dom blev av detta missöde. Face check dagen blev fylld med dimma. Tävlingsdagen började fint, vi rekade, kände peppet och 36 åkare gled ut och såg ut att ha riktigt skoj! Kristoffer fick lov att köra och hans rapport var lovande Leende ansikte med leende ögon
Men sen kom dimman och vi fick åka hem och hoppas på nästa morgon. Tidig uppstigning men en otroligt tjock dimma=inställt. Snowboardklassen herrar hann iaf nästan igenom tävlingen och fick därmed ett resultat. Gran slutade femma efter några missöden på vägen men han åkte riktigt fett. Alla klasser som inte fick köra fick iallafall dela på prispengarna, vilket var väldigt snällt :) vi är alla vinnare!

Men en kul överraskning i slovakien visade sig vara ett oväntat möte! Tydligen var det EC i GS så Mattias var på plats. När tävlingen blev inställd så åkte vi ner till byn och hängde med honom, kände lite på byn. Billigt och glass var populärt. När vi skulle tillbaka till hotellet mötte vi farbror polis. Å nej tänkte vi. Vi hade dimljusen på och polisen märkte direkt att oss kunde de lura. De försökte bötfälla oss för lite grejor men vi var ganska hårda. I allvaret så kunde vi inte hålla oss samman och började skratta såklart. Detta lättade upp stämningen. När sen karin skulle stava till mangegatan(de litade inte på henne tillräckligt för att släppa iväg sin penna) så började även poliserna skratta. Svårt att stava till. Vi åkte ifrån dem 20 euro fattigare och kände oss rätt nöjda. ”Vi tjänade 30 euro på det här” claimade karin och humöret var på topp. Uppe på hotellet  väntade en garagefest, de bjöds på öl och vin och alla var glada.

Måndag morgon var det tid att bege sig hemåt. Snön föll vackert utanför fönstren på frukosten. Detta oroade karin eftersom vi inte fått med några snökedjor till vita faran. (De visste inte vad snö kedjor var på hyran). Men jag lovade att det skulle vara lugnt. Jag tog första sträckan och allt gick väl.  Inga bråk. Inga felkörningar eller polismöten. Vi lämnade vita faran på Wien flygplats och tog sedan tåg och tunnelbanor in till city. Hyfsat flyt förutom ett tågavbrott pga att hm:s tak tydligen fattat eld. Vi gled in mitt i centrum och skulle få bo i Peak Performance övernattningslägenhet :) väldigt fint och snällt av dem.

Wien bjöd på god vegansk mat. Kände mig som ett barn på julafton. Swing kitchen är en restaurang jag rekommenderar. Billigt och gott. 100 % veganskt. Vi hann inte med så mycket mer än att äta och sova. Tröttheten var ett faktum och vi lade oss kvart i 9 på kvällen. Helt utmattade av dagarna i slovakien.

Tisdagsmorgon bjöd på ännu en resa, denna gång wien- verbier. Flyg, tåg och buss. Allt gick fint förutom att jag höll på att missa mitt plan då både jag och Karin trodde vi hade samma tider.

Nu är jag i Engelberg hos Matilda,Ville och Mattias och snön är lovande.. :)

20150220_133620 20150224_180405 20150224_192731 20150301_140840 20150303_101031

May the force be with you

/jedi e

Publicerat i Filosoferande, Freeride, Freestyle, Race, Resor | Kommentering avstängd

Snö gör mig glad

Hejsan!

Jag, Karin och Elias sitter i deras härliga lägenhet i Verbier och lanar. Vi känner oss trötta men väldigt nöjda efter dagens åk i Bruson. Det utlovades 10 cm snö till idag men 40 cm levererades. Ni kan ju tänka er förvåningen när vi tog våra första svängar, jag nästan försvann! Nedan kommer en liten rapport om vår senaste resa…

I torsdags kväll åkte vi till Hochfügen i Österrike för en 4 * FWQ. Vägen dit gick helt okej smidigt även om vi fick vänta en halvtimme utanför en tunnel för vägarbete. Men såhär o efterhand så var de okej. Tävlingen blev framflyttad pga dåligt väder men de var också bra, mer snö och bättre sikt är alltid trevligt.

Måndagen betydde alltså tävling och det var klurigt att veta om det kommit tillräckligt mycket snö för att verkligen täcka hajarna… jag hade ett rätt sent startnummer så jag fick utgå från åkarna innan.  Väl uppe på start fick vi veta att de stängt av vissa områden. För mig var de lugnt för jag hade två val. Nästan hela vårt crew startade samtidigt så det var skön känsla på start och vi kunde ana om det gått bra för våra kompanjoner. Om nästa åkare fick starta snabbt=bra.

Jag var rätt lugn och peppad på start. Tog rätt mycket fart på första wind lippen. När jag landade insåg jag att det var för sent att hinna svänga vänster mot min linje så jag hittade på en annan väg ner. fick en stor, riktigt skön powsväng. Sen hoppade över ett stenparti på vägen och kunde komma rätt till min sista klippa jag planerat. Den gick som planerat och jag var nere i målet. Riktigt skoj åk men jag var lite bekymrad ifall mitt åk var inom gränserna och ifall det inte blev en alltför stor travers. Bara att vänta å se. Väl nere fick jag höra att alla andra svenskar kraschat förutom Kristoffer som kört ett sjukt åk.

Prisutdelningen blev försenad så vi drog ut på puderjakt och vi hade riktigt trevliga åk :) spänningen var olidlig men det slutade med en fin tredjeplats och jag var riktigt nöjd med detta för jag hade räknat bort mig själv lite. Kristoffer drog till med en vinst och får nu pryda en gondol!

Och nu kommer vi till resan hem… värsta resan jag hittills upplevt. Sällskapet var fantastiskt dock, det var jag, Karin, Nat och Elisabeth. Men snöstormen kom och det uppskattas inte på en motorväg i alperna. Vi körde extremt sakta och hamnade bakom plogbilar under en stor del av den egentliga 6 timmar långa bilresa. 6 timmar blev till 10. Det var även klurigt att köra på väglaget, hur vi än gjorde så halkade vi runt. Karin var rädd. Jag trodde hon överreagerade. Men hursomhelst går det hyfsat okej. När vi kommer till Le Chable så slirar bilen ännu lite till. Men vi saktar ner ytterligare, uppenbarligen inte tillräckligt. I en liten rondell, ligger vi i tvåans växel med en hastighet av cirka 10 km/h. Vägen svänger, men det gör inte vi. Vi glider in i en lyktstolpe. Inte kan väl det vara så farligt? Går ut och kikar. Jag är fascinerad över hur en sådan låg hastighet kunde skapa sådana bucklor på en bil. Klockan var 2 på natten så ni kan tänka er vårt missnöje. Bilen var lånad. Tydligen inte försäkrad och vilket land befinner vi oss i? Jo, Schweiz. Men det som inte dödar, det härdar. Vi har lärt oss av vår dyra läxa. Viktigast, alla mår bra. Ingen skadades och bilen kommer bli hel igen.

Imorgon beger vi oss mot Livigno i Italien med en hyrd fyrhjulsdriven bil, försäkrad med rejäla snökedjor! Ska bli skoj att se ett nytt ställe, jag håller tummarna för att få köra tävlingen också men annars blir jag coach :)

Kramar och kärlek,

Eve

Fin skogsåkning :)

Fin skogsåkning :)

Dagen innan tävlingen bjöds det på middag uppe i backen.

Dagen innan tävlingen bjöds det på middag uppe i backen.

IMG_20150127_084515

Tjejerna innan tävling, nervösa men glada.

Tjejerna innan tävling, nervösa men glada.

Publicerat i Alpint, Filosoferande, Freeride, Race, Resor | Kommentering avstängd

Kläppen

Foto 2015-01-24 09 51 40 FullSizeRender-14

En tävlingsfri helg för en skicrossåkare som mig innebar denna gång en spontanresa till landstället för lite skidåkning (eller..?) i anläggningen jag själv lärt mig åka skidor i, nämligen underbara Kläppen. Vi kollade in väderleksrapporten och insåg att snöfallet som skulle komma in strax innan skulle innebära perfekta förhållanden för en nybörjarkurs i snowboard (minus instruktör dock), så vi hyrde varsin bräda och begav oss ut i backen. Jag och Clara tyckte att det var fruktansvärt roligt och funderar båda på ett karriärbyte till boardercross. Lisa å andra sidan tyckte att det var det värsta hon någonsin gjort och förstod sig inte alls på människor som frivilligt kunde ge sig ut i pisten på en bräda i när man kan ha en planka per fot istället, så hon bytte till slalomskidor efter en halvtimmes konstant klagande i barnbacken. Jag må säga, att av alla utmaningar jag tagit mig an i mitt liv, så var det varken de svarta backarna eller de gröna hoppen som var svårast att bemästra på brädan, utan att komma av sittliften helskinnad. Det var den enda sak jag inte klarade av att göra med någorlunda stil, utan fick be till gud och hoppas på det bästa inför varje gång.

FullSizeRender-5 Skärmavbild 2015-01-25 kl. 23.28.32 FullSizeRender-4    Foto 2013-01-01 00 00 25FullSizeRender-7

Vi kollade även på Skicross VM-kvalet i Kreichberg när vi gick in på lunch och fick se min pojkvän komma ner på en delad 31:a plats av 32 som går vidare med några åkare kvar att köra. En åkare körde in framför och vi trodde han missat VM med en plats, men efter en del drama fick vi reda på att den åkaren blivit diskad för att denne brutit mot regler med sin utrustning, och eftersom Tyler hade de senare startnumret av de två som låg på delad 32:a plats gick han vidare! Och ja, jag höll på att svimma när vi kollade på det.

FullSizeRender-6

På söndagen höll vi på förmiddagen till i kids parken för att träna på lite ”coola trick” som bland annat 180°, 360°, 270°-GrandHeadSlamFacePlant, grabs, splits och lite andra basic saker man borde ha lärt sig för länge sen (i grunden för att våran landslagstränare lagt upp som krav att vi ska kunna göra en 360° innan mars.. haha). Jag satte faktiskt flera 360:s i rad till och med! Ett litet steg för mänskligheten, men ett stort steg för efterblivna lilla jag.

FullSizeRender-1 FullSizeRender-10

Efter det gick vi in på långlunch för att se på VM-finalerna. Bästa svensk var Victor Öhling Norberg på en tredjeplats! Anna Holmlund hade lite oflyt och åkte ut redan i kvartsfinalen, och Tyler klättrade åtta placeringar och slutade 24! Efter det bytte vi skidor för att åka lite i den stora parken, men de andra två ville inte hoppa eftersom de hade slalomskidor på sig. Så medan de stod på ett av hoppen och tog selfies med Big-Air åkare i bakgrunden åkte jag runt i parken för mig själv och kände på hoppen. Riktigt kul! Landade för det mesta bra men fick dessutom känna på ett ”j*vlar där slutade gravitationen fungera”-flyg och även någon plattlandning, haha.  (Hoppfoton tagna av Clara)

FullSizeRender-2FullSizeRender-13 FullSizeRender

Sammanfattningsvis: en mycket bra och givande helg. Förutom den viktiga faktorn att varken min syster Veronica eller min partner in crime Mikaela var där eftersom hon skadat sig :( All kärlek till dig!

Publicerat i Freeride, Freestyle, Skidprylar | Kommentering avstängd

Trailer!!

Igår kväll släpptes äntligen trailern för Shades of Winter 2014 PURE !! Jag kände mig som ett litet barn på julafton och nu är jag ännu mer spänd på att se hela filmen :)

Här har ni den!!
http://m.youtube.com/watch?v=0zrB1Opfavw

Hoppas ni också gillar den :)

/eve

Publicerat i Film, Freeride, Freestyle, Jibb, Resor | Kommentering avstängd

Shades of Winter

Snart är det dags!!! Shades of Winter nummer 2 kommer snart släppas och jag är väldigt förväntansfull för resultatet. Årets film kommer heta Pure. Kolla gärna in http://www.shades-of-winter.com och håll er uppdaterad :)

Fred ut!

IMG_2090.JPG

Publicerat i Film, Freeride, Freestyle, Resor | Kommentering avstängd

Riksgränsen

Hej!
Nu ska ni få höra! Sista tiden har vart fantastisk och tiden har spenderats i Åre och riksgränsen.

Avslutningen på säsongen i Åre blev en delad vinst i hot dog Challenge med Fiat ski show! Åket kallades star wars invasion och jag, Veronica och Julia var överlyckliga att äntligen få klä ut oss till oss själva:)

20140519-095152.jpg

Dagen efter detta spektakel hade vi vår sista öppningsdag i Åre med puder på skutan, det kändes riktigt bra.

Någon dag senare var det dags att brumma upp mot riksgränsen, detta är en av höjdpunkterna på säsongen och så även i år. Jag älskar verkligen gränsen! Det började med en tältnatt med Erik, Fredrik, Alex och Adam. Vi grävde ett 2 meters hål till tältet och trodde att vi skulle frysa ihjäl. Alla vaknade svettiga.

20140519-095659.jpg

Till en början var det sol och kallsnö i gränsen och den sedvanliga mycket trevliga gängskidåkningen när den är som bäst! Nästan hela min familj var på plats också, alla utom Mackan.

20140519-095936.jpg

Så kom måndagen, dagen innan tävling och nervositeten var på plats. När vi vaknade upp på tisdagsmorgonen var det minus. Stenhårt med andra ord och på det, flatljus. Jag skulle gå ut som nummer 74. Bland de första tjejer i skidklassen. Jag stod mellan två åk men valde de jag kört förut trots att jag var nervös att jag skulle krascha bort mig som förra året eftersom det fortfarande är rätt platta landningar. Jag tog det lugnt, hade några missar och låg 6a efter kvalet. Jag måste säga att det var imponerade hur alla öste trots det dåliga ljuset och snön! Sjuka krascher också såklart!

Dag 2 var hur kul som helst. Ravinen, fortfarande lite dåligt ljus men snön var bra! Mitt åk gick nästan felfritt och efter dag 2 hade jag avancerat mig till en tredje plats inför sista dagen. Även på detta åk imponerade många med riktigt bra ladd! Trix och stora dropp.

Dag 3 var riktigt sjuka förhållanden. Sol och puder. Jag är alltid mest rädd för att reka detta åk så jag väntade så jag var sist denna gång. Det kändes bättre. Men jag stod mellan två linjer och inte förrän två åkare innan mig bestämde jag mig. Jag är nöjd över mitt beslut och åket kändes bra. Jag tycker att det var ett jäkla bra år för min klass för många tjejer ställde upp med sjukt bra insats och startfältet hade många tunga namn! Kul att folk är peppade.

Det var riktigt spännande med resultaten i år också för typ alla stod sina åk och verkligen öste. Man hade inte riktigt någon aning men jag hade mina kort på christine som åkt riktigt bra alla tre dagar:) på grönan blev det klart att christine segrade före mig och Pia nic på en delad andraplats. Grattis till alla som ställde upp i år. På något sätt har alla visat sina glimtar :)

20140519-101637.jpg

20140519-101756.jpg

20140519-101745.jpg

Vi var kvar över helgen och såg på
Hej tö och åkte slask i solsken. Jag ville inte åka hem. Nu ligger jag i sängen i Lule och solen skiner och det är sommar. Konstigt. Jag vill tacka mina sponsorer för att ni återigen är grymma!! Tack Alpingaraget, Stitch n Stones, Sweet, Line, Peak Performance och Skikks! Det har vart en underbar säsong och jag ser fram emot nästa.

Nu ska jag joina fåglarna i deras kvittrande!
/ eve

20140519-102358.jpg

Publicerat i Filosoferande, Freeride, Resor | Kommentering avstängd

Projekt #gubbjibb EP.03 – Mörker

Så ligger den äntligen online, det tredje – mörka – avsnittet från Projekt #gubbjibb. Stolt kan jag även presentera #gubbjibb’s första gästspel då ingen mindre än OS-Mannen Jeppenator är med på ett hörn!

Nattjibb

Avsnittet har blivit försenat med ett antal dagar pga problem med Vimeo, strul som dessutom gjort det omöjligt att se tidigare avsnitt. Nu verkar det dock vara ordnat så det är bara att njuta av halvtafflig teknik och tajming igen.

Avsnitt fyra, som förhoppningsvis kommer att vara ett ljusare sådant, släpps troligtvis under nästa vecka. Vem vet, då kanske succén infinner sig?

Följ gärna #gubbjibb på Instagram, och vill du se alla tidigare avsnitt direkt är det smidigt att kolla in vimeo.com/gubbjibb.

Nu vaknade min dotter så vi ska lyssna på lite cool hiphop tillsammans. Med andra ord är det slutbloggat för idag. Hörs nästa vecka!

/Grim

Publicerat i #gubbjibb, Film, Freeride, Jibb | Kommentering avstängd

Zermatt

IMG_0156 IMG_0160 Matterhorn, också känd som ”toblerone-toppen”

För att för en gångs skull samla ihop hela familjen på ett ställe så fick jag ta tillfället i akt och åka till Zermatt, Schweiz, i tre dagar där familjen befann sig för påsklov. Två av dagarna räknar jag till några av de bästa skiddagar jag någonsin haft. I allmänhet har vi bara åkt runt och chillat och pumpat puder, så sjukt härligt! IMG_0163Fikar i min ensamhet på Arlanda innan flyget gick.

Redan klockan fem på morgonen gick tåget från Torsby på torsdagen för att jag även skulle hinna med ett tandläkarbesök innan det bar av till alperna. Totalt räknade jag det till 10 byten den dagen: Torsby-Karlstad-Stockholm Central-Tunnelbana till tandläkaren-Stockholm Central-Arlanda-Zurich-Bern-Visp-Zermatt. Och allt på egen hand, helt solo. Som tur var slapp jag släpa på skidfodral i alla fall och så hyrde jag ett par grymma fatskis där i stället. IMG_0164Första dagen var det fint i pisten och lite sol blandat med moln och vi åkte runt och gled och hade allmänt kul tillsammans. IMG_0153Andra dagen var det snökaos, puder och dimma. Hur kul som helst. Man såg ingenting så man fick gå 100% på känslan och hoppas på det bästa. IMG_0152

Jag och Salomon Rocker skidorna jag hyrde. De verkligen surfade på snön! Magnifique! IMG_0154

Tredje dagen var det bästa jag varit med om på länge. Lätt, fluffigt puder från dagen innan och strålande sol, vi snackar en riktig bluebird! Herregud, jag fick lite svårt att skilja på fantasi och verklighet alltså.

IMG_0159IMG_0158IMG_0162IMG_0157IMG_0161IMG_0165

 

Denna vecka är det min tur att ha påsklov, och veckan efter det kommer jag befinna mig i Hamra för sista tävlingen på säsongen! /Alex

 

 

 

 

Publicerat i Freeride, Resor | Kommentering avstängd